Bondesamhället

I de gamla bondesamhället var lerkrus viktiga i hushållen. När de sprack var det naturligt att laga dem, då lindade man näver eller rötter som en korg runt kärlen. På 1600-talet blev det i södra Europa allt vanligare att man lagade lerkärlen med hjälp av ståltråd. De var kringdrivande ”fixare” som utförde detta arbete i utbyte mot mat eller husrum. Tekniken utvecklades så småningom till rent trådarbete: trådslöjd/luffarslöjd och spreds sedan norrut och till slut nådde den Skandinavien.

En del av luffarna hade rustat sig med ståltråd och ett par tänger och kom så småningom att bli riktigt skickliga på sitt speciella hantverk. Tråden köpte de genom lanthandlaren i någon by, och även där blev det en byteshandel med betalning i tillverkade trådslöjdsprodukter, som sedan såldes vidare i butiken. Luffarnas produkter blev omtyckta och efterfrågande inte bara på landsbygden utan även i viss mån i städerna. För att täcka efterfrågan startades verkstäder som specialiserade sig på olika former av trådslöjd.

Under sin blomstringstid kom trådarbetena att betyda mycket, och 1823 fanns det riktiga mästerverk inom denna hantverksgrenen. Postorderföretag startades och kunde erbjuda en mängd spännande produkter, inte minst trådslöjdsarbeten i form av klädhängare eller mattpiskare, olika ställ och krokar för förvaring av alla de nya nödvändigheterna eller leksaker för barnen. Trådarbetena var oftast dekorerade efter varje tillverkares fantasi.

De uppskattas till cirka 200 000 personer som under luffareepoken 1885-1957. Av dessa var cirka 1500-2000 personer kvinnor.

Släkten Axtelius, en av Sveriges mästare inom trådslöjd/luffarslöjd

I Sverige var släkten Axtelius som i flera generationer kommit att framstå som trådslöjdens mästare. Sven Nilsson Axtelius, född 1714, var under en stor del av sitt 70-åriga liv verksam som snickare och orgelbyggare i Virserum i Småland. I de orglar han byggde fanns otaliga konstruktioner av ståltråd. De gav inspiration och kom att bli inledningen till släkten Axtelius engagemang inom trådslöjd/luffarslöjd. I Ystad i Skåne finns den ännu aktive trådslöjdaren Yngve Axtelius, som har hållit trådslöjdartraditionen vid liv.

Runt om i världen

Trådslöjden har traditioner inte bara hos våra gamla luffare  Sverige utan har förekommit, de förekommer fortfarande runt om i Sverige och på de flesta håll i världen. De använder sig av återvinningsmaterial tillverkar sina egna leksaker: bilar, cyklar mm. På gator och torg i exempelvis Montevideo och Cuzco är de vanligt att man på en bambumatta eller vid ett enkelt bord sitter och böjer nickelmässig eller silver till vackra smycken, ibland dekorerade med glas- eller  keramikpärlor.  

Av: Catharina Stark,

Källa:

Luffarslöjd och andra trådarbeten, av Gert Ljungberg, Inger A:son och Petronella Ljungberg

Bild och trådarbete: Catharina Stark